Utfodring under kritiska omständigheter

Vattentemperaturen över 22-24 grader i mer än en månad i ett streck. Vad skall man göra? Mata eller låta bli, borde man använda ett lättare foder?

Att förutspå det kommande är en del av krisutfodringen

En fisk som är överviktig ofta har en sämre chans att överleva olika stressituationer. Med överviktig fisk menar vi i detta fall fisk som matats proppmätt, vilket ofta resulterar i att fisken också får en högre fetthalt.

Således vet vi att i kritiska situationer, i detta fall hög vattentemperatur under en längre tid, klarar fiskarna sig bättre om de före värmeböljan matats optimalt. Det är en konst att förutspå kommande situationer, men en märkbar del av krisutfodringen är också att drastiskt minska på fodermängderna redan i god tid före värmeböljan. Att minska utfodringen eller sätta fiskarna på svält någon dag före det är för varmt hjälper inte mera, det skall ske redan några veckor före krisperioden.

Samma sak gäller också då vattnet blir kallare. Detta gäller främst på hösten men också under våren då temperaturen kan såga lite av och an till och med under ett enda dygn. Speciellt laxyngel kan vid startmatningen ta sej ordentligt illa vid om temperaturen hastigt faller.

Syre, syre, vatten….

Det största problemet med värmeperioderna är att syrehalten i vattnet samtidigt minskar. Detta följer direkt fysikens lagar, eftersom det i varmare vatten inte ryms lika mycket syre som i kallt vatten . I figur 1 kan du se hur mycket syre 100 % är i mg vid olika temperaturer.

Då vattentemperaturen stiger, betyder det att vattenbehovet samtidigt ökar kraftigt, dvs. Man måste öka vattengenomströmningen. I figur 2 visas hur mycket vatten 1000 kg fisk med en medelvikt på 100 gram (alltså 10.000 st.) behöver (i liter per minut) vid olika temperaturer.  Det inkommande vattnet är i tabellen mättat till 100 % med syre, och utgående vattnet skall hålla en syrehalt på 7 mg/l, vilket oftast anses vara en nedre gräns för att laxfiskar skall leva och må bra. Samma nedre gräns använder vi också för våra utfodringstabeller.

Vattenbehovet för 1000 kg fisk i olika temperaturer.

I tabellen kan man tydligt se hur fruktansvärt mycket vattenbehovet ökar då temperaturerna stiger. Det är inte många odlingar som har möjligheten att öka vattengenomströmningen såsom vårt exempel skulle kräva. Lägg märke till att i detta fall är temperaturen endast 20 grader.

Om det inte går att öka vattengenomströmningen betyder det att syrehalten kommer att sjunka. Syre är för fisk livsviktigt för dess uppehälle och det krävs också för att den skall smälta och förbränna de näringsämnen som födan innehåller. Om det inte finns tillräckligt med syre måste man begränsa eller helt upphöras med utfodringen. Man bör komma ihåg att efter en intensiv utfodring stiger fiskarnas syrebehov upp till det dubbla (Brett & al. Fish physiology, vol 8).  Under perioder med höga temperaturer betyder detta att fodergivorna skall hållas på en nivå som inte leder till förhöjd dödlighet. Vi har ett talesätt för detta:

"Under värmeböljan är målsättningen att hålla antalet fiskar likadant som då värmeböljan började, man kan inte eftersträva intensiv tillväxt"

Fodret förändrar inte omständigheterna!

I början av artikeln ställdes frågan ifall man bör ha ett annat slags foder under krisperioder. Svaret finns i rubriken här ovan: "Fodret förändrar inte omständigheterna". Att byta ut fodret mot ett foder med lägre energiinnehåll förbättrar inte situationen och ger inte heller någon bättre tillväxt under extrema förhållanden. Man uppnår exakt samma sak genom att istället minska på fodergivan. Ofta medför lågenergi foder istället en större mängd kolhydrat, vilket inte är det bästa tänkbara för fiskarna samtidigt som den organiska belastningen i bassängerna och under kassarna ökar.

Det man kan förändra, om man nödvändigtvis önskar gör något, är att istället mata ett foder som har en nummer mindre pelletstorlek. Då man av nöden radikalts tvingats minska på utfodringsprocenten får man på detta sätt en jämnare utfodring av alla fiskar, eftersom antalet pellets per kilo är så pass mycket större.

Samma regler gäller för vinterutfodring

Under vinterförhållanden brukar en låg syrehalt i vattnet sällan vara något problem, utan då är det snarare den låga temperaturen som medför problem. Då man planerar vinterutfodringen och funderar över vad som är vettigt, skall man komma ihåg att fiskens kroppstemperatur är den samma som det omgivande vattnets temperatur. Fodret smälter alltså ytterst långsamt.

Ett exempel från vintern 2010-2011 belyser detta: En av våra kunde berättade att det foder han matat just innan isen lagt sej, fanns ännu i tarmen en och en halv månad efter detta. Vattentemperaturen under tidsperioden hade varit under 0,3-0,5 grader.

En allmän rekommendation för hur vinterutfodringen skall skötas är att fiskarna skall matas en gång på två eller tre veckor, och målsättningen är att hålla igång tarmfunktionen. Utfodringsmängden skall vid dessa tillfällen vara liten.  Under vinterutfodringen kan foderstorleken gärna vara lite mindre än vad annars rekommenderas.