Ensilagekvaliteten påverkar mjölkens ureahalt

Mängden av och kvaliteten på råproteinet i ensilaget och ensilagets energinivå, dvs. smältbarhet, inverkar i hög grad på mjölkens ureahalt. En frikostig kvävegiva i vallen och tidig slåtter ökar ensilagets råproteinhalt och samtidigt mjölkens ureahalt. Om ensilagepartierna har samma råproteinhalt, är inverkan från ett foder med bättre smältbarhet, som alltså innehåller mera energi, lägre på mjölkens ureahalt. Mjölkens ureahalt brukar hållas på en måttlig nivå, om ensilagets råproteinhalt hålls omkring 15 %.

Energiunderskott leder till problem med fruktsamheten

Om kraftfodernivån är låg och mjölkureahalten mycket hög, kan det vara brist på energi. Då får korna svaga brunster och fruktsamheten blir sämre. Energibrist är den märkbaraste utfodringsmässiga faktorn som försämrar fruktsamheten.

Mjölkens acetonhalt avspeglar energiunderskott. Om acetonet har stigit över normala värden, är det svårt att få kon dräktig. Också mjölkproduktionen lider av höga acetonhalter, dvs. av energiunderskott.

Inhemska fältförsök visar att höga acetonhalter leder till fruktsamhetsstörningar, men man kan inte här heller påvisa tydliga samband mellan ureahalt och fruktsamhet.

När lönar det sig att ändra på utfodringen

Om mjölkens ureahalt är mycket hög och det samtidigt råder brist på energi, dvs. också acetonhalten är förhöjd, lönar det sig att öka kraftfodergivan. I spannmålsutfodring lönar det sig att byta till halvkoncentrat som proteinkälla i stället för att utfodra med koncentrat eller ryps. Halvkoncentratet tillför utfodringen nödvändig energi vid sidan av proteinet.