Tankar om sikutfodring

Sik är fortfarande en rätt "vild" art inom fiskodlingen. Från slutrapporten från projektet Sik 2005, som Raisio koordinerade, fick vi en hel del nyttig  ny information. Det finns säkert minst lika mycket kunskap som baserar erfarenheter, som man fått genom praktiskt odlingsarbete.

Själva siken som art i odling har också förändrats under den korta tid som den odlats. Man talar om att den domesticeras. Skiljer sej sik alltså från regnbågslax då det gäller grundprinciper inom utfodring, såsom optimering av utfodringsmäng?

Mat i små mängder och i perioder

Det är allmänt känt att sikarna helst äter den dagliga ransonen i flera omgångar. På vissa odlingar har man märkt att an efter att siken domesticerats kan en allt mindre fisk, redan några 100 gram, äta hela dagsransonen på en gång utan problem.

Man diskuterar också sikens egenhet att äta i perioder. Med period ätare menar vi sikarnas egenskap att tanka föda under en period, för att sedan senare kraftigt minska på födointaget eller sluta äta helt. Perioden då de har en god aptit kan räcka flera veckor, liksom också perioden då de inte äter bra. Vanligtvis brukar perioden med dålig aptit vara i en eller 2 veckor, varefter de piggnar till igen.

Liksom för alla andra arter som odlas, önskar man maximera tillväxthastigheten. På detta sätt har det uppstått en kutym att då sikarna äter bra matar man för fullt och låter dem äta sig övermätta.

Då vi funderat över problematiken har vi försökt dra paralleller till utfodringsmodellen som används för regnbågslax, och vi tycker oss se samma tecken som då regnbågslax övermatats. Fiskarna behöver tid för att återhämta sej om de överutfodrats, alternativt återhämtar de sej inte alls.

I praktiken övermatas alltså fiskarna då de är inne i en period då de äter bra. Om fiskarna under en längre tid ätit mer än vad som är lämpligt, slutar de att äta och fastar frivilligt.

Genom en jämnare och mer optimal utfodring under hela säsongen upprätthålls en frisk aptit och man får en god kvalitet på fiskarna och en bättre tillväxt på årsbasis. Med god kvalitet menar vi här en något lägre fetthalt i filén.

Många odlare håller med

Många sikodlare, både i inlandet och i havsområdet, håller med. Fenomenet är bekant och man har sluppit perioderna då fisken inte äter alls genom att minska på fodermängden då fisken är i en period då den kunde äta mera. Odlarna anser att siken i detta fall är ännu mera känslig än vad regnbågslaxarna är.

Genom en jämn utfodring och genom att undvika överutfodring har man uppnått goda resultat. Foderkoefficienterna har sjunkit utan att tillväxten försämrats, snarare tvärt om.