Utfodring som främjar hälsan

1.      Om kon blir fet under slutlaktationen, minskas energikraftfodergivan med 2 kg och koncentratgivan ökas med 1 kg. På det sättet styrs energin till mjölkproduktionen.

2.      Lämplig hullklass vid sinläggningen är ca 3,5.

3.      I regel ska en sinko varken bantas eller gödas.

4.      Om kon vid sinläggningen är i en högre hullklass än 3,5, ska man tilldela henne grovfoder med låg koncetrationsgrad.

5.      Om kon vid sinläggningen är magrare än hullklassen 3,5, kan man justera hullet med 0,5 klasser, dvs. fodergivan kan innehålla litet kraftfoder.

6.      En lämplig sintid är 6-8 veckor; en sintid längre än 9 veckor ökar risken för problem. 

7.      Ge mineralen Tunnu-Melli 200 g/dag. Dessutom Vita-Melli 100-150 g/dag.

8.      Under sintiden ska man undvika natrium och kalium, eftersom båda mineralerna ökar risken för juverödem. Kalium ökar också risken för latent kalvningsförlamning.

9.      Motståndskraften hos kor som snart ska kalva förbättras med E-vitamin och spårämnestillsats för sintiden. E-vitamin och selen förebygger juver- och livmoderinflamamtion vid tiden för kalvningen. Då kalvningen närmar sig ökas dosen Vita Melli till 300 gram.

10.  Sintidsprepareringen inleds 3 veckor före kalvningen, kraftfodergivan ökas till 3-5 kilo.

11.  Långa fibrer under sintidsprepareringen fyller upp vommen, vilket minskar risken för löpmageförskjutning. Ge ca 2 kg halm eller hö vid sidan av ensilaget.

12.  Kalvningsdagen är det bra att ge åtminstone gamla kor kalciumpasta och ett par hinkar varmt vatten. Om kalvningen blir svår och veterinär behöver tillkallas, lönar det sig att begära kalcium/magnesiumdropp + smärtlindring vid behov, vilket stimulerar kons foderintag.

13.  Kalvningsdagen och ca 7 dagar efteråt ges kalciummineral. (t.ex. 0.5 kg Lypsy-Melli)

14.  Propylenglykol höjer blodets glukoshalt vid tiden för kalvningen och efteråt. Aseto-Melli är en god propylenglykol-källa. Utfodringsförsök visar att propylenglykol förbättrar fertiliteten.

15.  Skyddad fett-linolsyra främjar starten av förökningsfunktionen, dvs. fruktsamheten förbättras.

16.  Maituri-fodren har en variant med propylenglykol och en variant med skyddat fett och soda + vitaminer, bl.a. biotin och E-vitamin.

17.  Lämplig råproteinhalt i dieten är 18 % i början av laktationsperioden.

18.  Grovfodrets NDF ska vara 0,9 % av levandevikten, dvs. en ko som väger 550 kg behöver ca 5 kg.

19.  Alltför mycket fibrer leder till minskat foderintag, risken för ketos och fertilitetsproblem ökar, produktionen sjunker.

20.  Efter kalvningen borde foderkonsumtionen öka så snabbt som möjligt, men utan överdriven syrabelastning av vommen. Förebygga sur vom, se sid. x (klövproblem).

21.  Medelmåttig kraftfodergiva:

  • produktionen under 20 kg, kraftfoder 0.25 kg/mjölkkilo (t.ex. 16 kg mjölk -> 4 kg kraftfoder)
  • produktionen 20-29 kg, kraftfoder 0,3 kg/mjölkkilo (t.ex. 25 kg mjölk -> 7,5 kg kraftfoder)
  • produktionen 30->, kraftfoder 0.35-0,4 kg/mjölkkilo (t.ex. 45 kg mjölk -> -16-17 kg kraftfoder)

22.  Högsta spannmålsgiva om utfodringen är spannmål-koncentrat eller spannmål-halvkoncentrat

  • spannmålen är enbart korn: max. 8 kg
  • spannmålen är korn-havre 50/50: max 9 kg
  • spannmålen är enbart havre: max 10 kg

23.  Ensilaget är basen i utfodringen, målet är fri utfodring, dvs. foderbordet får inte bli tomt!

24.  Ensilaget är lätt att komplettera, om D-värdet är 66-69, råproteinet är 14-16 % och jäsningskvaliteten god.

25.  Låt Foderraisio göra en utfodringsrekommendation som främjar hälsan.