Maltkorn

En bra och jämn maltkornskvalitet är en avgörande faktor för den inhemska maltanvändningen och exporten. Fastän väderförhållandena alltid har stor inverkan på maltkornskvaliteten, kan odlaren påverka resultatet i hög grad. De viktigaste faktorerna med tanke på kvaliteten är ett förstklassigt utsäde med stora kärnor, rätt dimensionering av kvävemängden samt lämpliga växtskyddsåtgärder för att hålla växtbeståndet friskt och livskraftigt ända fram till fullmognad.

Gödsling och jordarter

Kvävegödsling har en avgörande inverkan på maltkornskvaliteten. En alltför stor kvävegiva leder till hög proteinhalt hos tvåradigt maltkorn. Då kvävegödslingen för de tvåradiga sorterna överstiger 90 kg/ha, finns det en uppenbar risk för att proteinhalten når över kasseringsgränsen. Risken är mindre hos de sorter som har lång växtperiod. För de tvåradiga sorternas del måste utgångspunkten för kvävegödslingen vara att proteinhalten inte får överstiga 10,5 % trots varierande väderlek.

• Kvävegödslingen preciseras på basen av tidigare erfarenheter från respektive skifte. Om proteinhalten i maltkornsskörden vanligen har nått över 10,5 %, är det skäl att minska kvävegivan. Genom att bekämpa växtsjukdomar kan näringsämnena kanaliseras till en högre avkastning, och därigenom minskar risken för hög proteinhalt.

• Den rekommenderade kvävegivan minskas med 10-20 kg/ha, om förfrukten har varit träda, klöver eller ärter, eller om det av någon annan orsak finns större mängder tillgängligt kväve i marken än normalt.

• Maltkornsodling lämpar sig normalt inte på organogena jordar, eftersom kvävet frigörs okontrollerbart i dessa.

• Skiften som gödslats med flyt- eller stallgödsel är inte lämpliga för odling av maltkorn, eftersom kvävets inverkan då är okontrollerbar.

• Då sådden sker vid en senare tidpunkt än den normala, bör kvävegivan minskas.