Kalvar och kvigor

Raisioagros program Kviga 24
 

Målet för Raisioagros program Kviga 24 är att få kvigorna att kalvavid 24 månaders ålder. När kalvningsåldern sjunker förbättras lönsamheten med över 1 000 euro per förstakalvare.


Kvigor som kalvar vid 24 månaders ålder producerar mest under sin livstid. De har också bra fruktsamhet och lever längre i besättningen. Tack vare den exaktare utfodringen behövs det färre uppfödningsplatser.

Det är av stor vikt att kalvar och kvigor mäts regelbundet före semineringen. Exakt utfodring med allfoder gör kvigorna storvuxna och därför är det möjligt att seminera dem redan vi 13 månaders ålder.

När kalvningsåldern sjunker från 27 månader till 24 månader, får man mer än 1 000 euro högre mjölkinkomster per förstakalvare. Effektiv utfodring är alltså mycket lönsam.

Broschyren Hieho 24 (på finska)

Målet med kalvutfodringen är att få vommen att fungera redan under mjölknäringsperioden, för att det inte ska bli problem vid avvänjningen. Kalven behöver näring ur mjölken för att växa, men det är lättsmält kraftfoder som gör den till idisslare. Utöver mjölk och vatten behöver kalven endast smakligt och lättsmält allfoder under de första veckorna.

Före åtta veckors ålder då kvigkalven avvänjs ska den ha en fungerande vom, för att tillväxten inte ska stanna av då mjölknäringen avslutas. Kraftfoder är viktigare för kalven under de första levnadsveckorna än ensilage och hö.

Råmjölk genast efter födelsen

Kalven borde få 2 liter råmjölk genast efter födelsen. Rekommenderad giva under det första levnadsdygnet är ca 6 liter som borde delas upp på åtminstone tre gånger. Det är säkrast att ge råmjölken ur nappflaska för att man ska vara säker på att kalven fått tillräcklig mängd. Om kalven är svag och inte orkar dricka, ska råmjölk ges som slangmatning.

Om det drar ut på tiden, innan kalven får den första råmjölksgivan, ökar risken för diarré och kalvdödlighet. Kalvar föds utan antikroppar. Den är helt beroende av råmjölkens skyddande antikroppar, som kan tränga igenom tarmväggen under endast några få timmar efter födelsen.

Kraftfoder är nödvändigt

En kalv som är yngre än tre veckor är ett enmagat djur, som får sin huvudsakliga näring ur mjölk eller mjölknäring. Fastän det är nödvändigt med mjölk i någon form tills kalven är nästan två månader, måste den lära sig äta kraftfoder så tidigt som möjligt, för att den ska utvecklas till idisslare. Kraftfoder friger flyktiga fettsyror i vommen. De flyktiga fettsyrorna startar bildningen av ludd i vomväggen.

Vomutvecklingen förutsätter att den flytande näringen ersätts med fast. Mjölk och mjölknäring är bra näring för kalven, men riklig utfodring med flytande näring minskar intaget av torrfoder och då fördröjs utvecklingen av vommen. Det lönar sig att avgränsa mjölknäringen till 8 liter om dagen.

Grovfoder först senare

Eftersom kalven inte ännu är idisslare under sina första levnadsveckor, ska den inte heller utfodras som idisslare. Den nyfödda kalvens vom är mycket anspråkslös jämfört med den övriga matsmältningskanalen. Till en början fattas fiberspjälkande bakterier nästan helt och hållet. Därför kan kalven ännu inte dra nytta av näringsämnena i grovfodret.

Vommens papiller, dvs. luddytan, utvecklas först då kalven äter tillräckligt med kraftfoder. Samtidigt börjar muskelskiktet i vomväggen fungera, då blodcirkulationen i vävnaderna startar. Fastän hö av god kvalitet främjar utvecklingen av muskelskiktena, främjar det inte papillbildningen. Därför är det bra att ge lättsmält kraftfoder fritt, då kalven är några dagar gammal, men grovfoder kan tas med i utfodringen först efter några veckor.

Vasikan-Herkku-Mysli

 En effektiv utveckling av vommen förutsätter att kraftfodret innehåller olika slags smältbara kolhydrater och smältbart protein. De mysliliknande förbehandlade spannmålsflingorna i kraftfodret smakar bättre de första dagarna än enbart pellets, då luddytan börjar utvecklas i vommen. Grov mysli stimulerar också musklerna i vomväggen och kalven utvecklas snabbt till idisslare.

Vasikan-Herkku Mysli innehåller förbehandlat majs och korn och sojaprotein i olika former. Smakligheten förbättras av torkad frukt och rörmelass. Myslin har också fått en tillsats av mannanoligosackarider, som i forskning har visat sig förbättra kalvens hälsa och minska diarréproblem hos kalvar.

Under den andra levnadsmånaden kan Vasikan-Herkku-Mysli småningom ersättas med det pelleterade Pikku-Mullin-Herkku som kompletterar kalvens näringsbehov under avvänjningen. Mjölknäringen kan avslutas då kalven äter 1,5 - 2 kg Pikku-Mullin-Herkku om dagen. Efter avvänjningen kan man småningom övergå till att använda t.ex. Hieho-Maituri. Med rätt tidig utfodring av kalven får den blivande mjölkkon en effektiv vom, som orkar ta hand om mycket foder som ska ge kon näring att mjölka av.

Utfodring av kvigkalvar till avvänjningen:

  1. Den första råmjölksgivan (ca 2 liter) ska ges omedelbart efter födelsen. Följande 1,5-2 liter ges med ca 8 timmars intervaller. Råmjölk ges under 3 dygn (3 x 1,5-2 l/dag).
  2. Ge kalven antingen helmjölk eller mjölkbaserad mjölknäring efter att råmjölken avslutats.
  3. Lämplig mängd mjölknäring är högst 8 liter/dag. Minska mängden då avvänjningen närmar sig under den andra levnadsmånaden, för att kalven ska börja äta mer torrfoder.
  4. Vasikan-Herkku-Mysli och rent vatten ges fritt utöver mjölknäringen genast från början. Då mysli-intaget ökar till 500 gram om dagen, ersätts det småningom med Pikku-Mullin-Herkku.
  5. Grovfoder tas med i utfodringen då kalven äter 0,5-1 kg kraftfoder om dagen.
  6. Kalven borde äta 1,5-2 kg Pikku-Mullin-Herkku om dagen, innan den kan avvänjas.
  7. Kraftfoderpaket under mjölknäringsperioden: 10 kg Vasikan-Herkku-Mysliä + en säck Pikku-Mullin-Herkku