Gödselns sammansättning varierar enligt utfodring och produktionsskede

Fodrens sammansättning och kons produktionsskede påverkar gödselns fasthetsgrad. Bedömning av gödselns konsistens kan användas för att dra slutsatser om hur kons vom fungerar och hur väl fodret smälter. Vissa sjukdomar kan göra gödseln lös eller fast, men för det mesta hänger förändringarna ihop med ändringar i foderstaten.

Efter kalvningen under laktationsökningen blir gödseln lös. I takt med att laktationen skrider framåt och produktionen sjunker börjar gödseln så småningom bli fastare. Under sintiden är den redan rätt fast. Dessa förändringar hör samman med mängden foder som kon äter och sammansättningen hos fodren.

Stickprov i gödseln avspeglar fasthetsgraden

När är gödseln alltför lös och hur ska en lämplig gödsel se ut? Med stickprov i gödseln kan man gestalta hur olika foderstater och laktationsskeden påverkar konsistensen.

Gödselpoäng (Hutjens)
1p.   Tunn, vattnig och har en grön nyans. Flyger i en båge långt bakom kon. Typiskt för sjuka kor, kor som inte äter och kor som just kommit ut på bete.
2p. Lös, stänker, bildar ingen mocka, lägre pH än 6. Typiskt för nykalvade och betande kor. Kan också förekomma, om ensilaget har skördats mycket ungt och har en råproteinhalt över 18 %.
3p. Lös 2-4 cm tjock mocka, med en grop i mitten omgiven av ringar. Går igenom spalten och klibbar fast på stövlarna. Normal, rekommenderad konsistens.
4p. Rätt fast, bildar en mocka som är 5-7 cm tjock. Hos sinkor, vid knapp proteinutfodring, endast lite kraftfoder men rikligt med fibrer.
5p.

Torr, bildar en mocka som är tjockare än 7 cm. Enbart grovfoder i utfodringen. Typiskt vid vissa sjukdomar, t.ex. acetonemi.

 

Gödselns konsistenspoäng enligt produktionsskede  (Hutjens)
Sina 3.5
Sintidspreparerade 3.0
Nykalvade 2.5
Mitt i laktationsskedet 3.0
Vid slutlaktationen 3.5

Knapp tillgång på protein och stora mängder fibrer gör gödseln fast

Både fiber- och proteinmängden inverkar på gödselns konsistens. Fodrens fukthalt och intaget av mineraler kan också påverka fasthetsgraden. Tabellen nedan beskriver hur utfodringen påverkar gödselns konsistens med plus- och minustecken. Plustecknet visar att gödseln blir lösare och minus att den blir fastare.

Allt för mycket lättlösligt kväve, hög råproteinhalt i ensilaget ++  
Foderstat med hög råproteinhalt +
Högt fiber-/grovfoderinnehåll -
Foderstat med låg proteinhalt -
Alltför mycket stärkelse/spannmål +
Brist på NDF-strukturfiber +
Alltför mycket mineraler       +

Diarré kan vara ett tecken på sur vom

I kons tjocktarm förekommer samma slags spjälkning av foder som i vommen. Också i tjocktarmen producerar mikrober flyktiga fettsyror, mikrobprotein och gaser. De fettsyror som tjocktarmen producerar absorberas som energikällor, men mikrobproteinet hinner inte absorberas utan det åker ut tillika med gaserna i gödseln.

Om det flyter ut rikligt med kolhydrater som undgått spjälkning i vomjäsningen till tjocktarmen, kan kon få diarré på grund av kraftig fermentation. Gödseln kan bubbla och fradga en aning. I värsta fall kan vävnaden i tjocktarmsväggen skadas om pH-värdet är alltför lågt. Då utsöndrar kon ett slemmigt ämne som skyddar tarmväggen, vilket också kan märkas i gödseln.

Kraftig jäsning i tjocktarmen beror på sur vom. Om foderstaten innehåller knappa mängder strukturell fiber och mycket stärkelse, sjunker vommens pH och spjälkningen av fodren i vommen försämras. Ospjälkta fodermassor strömmar ut ur vommen och transporteras bort för att spjälkas av tjocktarmens mikrober.

Partikelstorleken i gödseln ökar vid brist på fibrer

Långa fibrer bildar ett skit i vommen likt en matta, som hindrar foderpartiklar att rinna till löpmagen för tidigt. Då fodret dröjer längre i vommen hinner det spjälkas till mindre beståndsdelar då kon idisslar och då smälter det också mera fullständigt.

Genom att sikta och tvätta gödsel har man kunnat mäta partikelstorleken hos osmälta foderpartiklar. Då det fattas fibrer strömmar stora ospjälkta foderpartiklar ut ur vommen och då ökar partikelstorleken i gödseln. En bra regel är att gödseln inte borde innehålla stråfoderstumpar som är längre än 1-1,5 cm.

Hela kärnor i gödseln visar att en del av energin i kraftfodret gått till spillo. Valsad spannmål kan komma osmält ända till gödseln, om kärnan inte är ordentligt krossad. Om man utfodrar med helsädsensilage kan man ibland se många osmälta kärnor.

Är utfodringen korrekt

Mjölkproduktion och mjölkens sammansättning är fortfarande de viktigaste mätarna då man utvärderar foderstaten. Nästan varje besättningsägare ger akt på kornas matlust och idisslingen utöver produktionsuppgifterna, om det finns skäl att misstänka att utfodringen inte fungerar. Det är visserligen svårt i praktiken att mäta hur mycket grovfoder korna äter. En del av producenterna har tagit för vana att också kolla gödselns konsistens.

Av gödseln utseende kan man dra slutsatser om hur väl fodret har smält och i vilken del av matsmältningskanalen det har skett. Genom att följa med gödselns fasthetsgrad och eventuellt också storleken på osmälta foderpartiklar får man värdefull tilläggsinformation om kornas ätbeteende och fodrets sammansättning.