Delad gödselgiva

Delad gödselgiva till spannmål och oljeväxter

Den bästa nyttan av gödslingen uppnås, om näringen ges till växterna i rätt proportion, vid rätt tid och baserad på växtens verkliga behov. Med en gödsling som avstämts enligt avkastningen används näringsämnena effektivt, och de samlas inte i onödan i marken eller sköljs ut i vattendragen.

Det är dock mycket svårt att veta exakt gödselmängd på förhand så att den motsvarar omständigheterna under växtperioden. Det är först under växtperioden som beståndets skördepotential klarnar.

Fosfor och kalium och huvuddelen av kvävet i samband med sådden

I samband med sådden placeringsgödslar man med den fosfor- och kaliummängd som markkarteringen visar och med minst 2/3 av det kväve och svavel som den förväntade avkastningsnivån kräver. Då kommer näringsämnena i beröring med fuktig jord, och eventuell torka under försommaren bromsar inte näringsupptaget.  Näringsämnena finns också längre tillgängliga för grödan, eftersom gödselradens stora näringskoncentration bromsar försteningen av näringsämnena till en svårlöslig form. Lämplig gödsel: YaraMila-gödsel med lämpligt näringsämnesförhållande.

En del av kvävet och svavlet under växtsäsongen

Kvävegödslingen under växttiden kan högst uppgå till den mängd som fattas för den förväntade avkastningsnivån.  Mängden tilläggsgödsel avstäms med hjälp av beståndsmätningar, så att den motsvarar förhållandena under växttiden. För beståndsmätningar är Yara N –sensorn och Yara N -testern lämpligast.

Med Yara N -sensorn kan man dessutom anpassa användningen av kväve, så att den motsvarar behovet på skiftets olika delar, eftersom man då får minst samma avkastning med ca 5-10 % mindre gödselmängd.

Mest nytta av delad gödsling får man i höst- och vårvete och i oljeväxter, men man har fått goda resultat också i havre och korn. Delad gödsling är lönsam i synnerhet på skiften där den årliga eller områdesvisa variationen på avkastningen är stor.

Gödsling under växttiden kan vara möjlig också på skiften där jordarten och fuktighetsförhållandena möjliggör en stor skörd. Då kan man med tilläggsgödsling optimera en jämn och tillräcklig tillgång på kväve och svavel för i synnerhet sena, högavkastande grödor.

Fältförsök har visat att delad gödselgiva (2/3 och 1/3) inte sänker avkastningen under goda år jämfört med engångsgiva i samband med sådden. Avkastningen kan till och med öka och proteinhalten höjas. Under år med dåliga växtförhållanden kan mängden tilläggsgödsling minskas eller till och med utelämnas. Delade gödselgivor minskar på så sätt i väsentlig grad onödig kvävegödsling och kolavtrycket, då kvävegivan bättre kan avstämmas enligt förväntad skördegrad.

Om man vill påverka både skördemängden och proteinhalten, ges en extra gödselgiva vid stråskjutningen (BBCH 31-32). Lämpliga gödselmedel: Finlandssalpeter (27-0-1-4), YaraBela Sulfan N26 S14.

Om man vill höja proteinhalten i spannmålen, lämnas en del av tilläggsgödslingen till den senare bladgödslingen. Med tilläggsgödsling i mjölkmognadsskedet kan man höja vetets proteinhalt med ca en procent. Lämplig gödsel: Kvävelösning + YaraVitaThiotrac 300.