Utfodring

Kort och intensiv uppfödning

Broileruppfödningen är intensiv och därför behöver fodren ha olikartade egenskaper. Under den korta uppfödningstiden ska slakteriets uppställda viktmål nås på ett ekonomiskt lönsamt sätt och dessutom ska fågeln må bra.

Nya hybrider, de s.k. bröstfilébroilrarna kräver annorlunda egenskaper av fodren än de tidigare hybriderna.

På gårdarna har djurenheterna blivit större och fågeluppfödningen har koncentrerats till vissa orter. Båda faktorerna ökar stressen och sjukdomstrycket hos fåglarna. I och med att EU förbjöd tillväxtbefrämjare, har uppfinningen av s.k. gröna tillväxtbefrämjare och andra medel som påverkar tillväxten i positiv riktnig snabbt gått framåt under senare år.

Många nya tilläggsmedel som fått EU-godkännande är exempel på detta. Med dessa medel kan man trygga fåglarnas välmående och i framtiden uppnå de goda tillväxtresultat som aveln möjliggör.

Tarmhälsa är viktigast

Den allt bättre tillväxtkapaciteten ställer stora krav på tarmfunktionen. Näringsämnena måste smälta och absorberas från tarmen i allt högre grad, för att det ska bli ekonomi i uppfödningen.

För dunungarna är det viktigt att tarmluddet växer ordentligt.  Ju längre luddet är, desto större absorptionsyta har näringen. Senare under uppfödningsperioden försöker man hindra skadliga bakterier att få fäste i tarmväggen. Om skadliga bakterier hindras att fästa sig i tarmen minkar också mängden toxiner som dessa bakterier utsöndrar, dvs. giftbildningen.

En annan viktig faktor är förstärkningen av immunförsvaret, dvs. motståndskraften. I stora enheter är sjukdomstrycket stort, och ju bättre motståndskraft fågeln har desto bättre vitalitet uppnås.

Fasutfodring med allfoder

Broilerns dagliga, relativa viktökning minskar med tiden. Vid sju dagars ålder är broilerns viktökning 16 % av levandevikten och vid 37 dagars ålder endast 4 % av levandevikten.

I fasutfodring används det gryniga ettans fodret Broiler-Herkku 1 CC till ca sex dagars ålder (målet är 220 g/fågel). Broiler-Herkku 2 CC används ända tills den dagliga viktökningen är över 10 %. I praktiken sker bytet till Broiler-Herkku 3 CC vid ca 17 dagars ålder.

Under tiden för startuppfödningsfodren (Broiler-Herkku 1 CC och 2 CC), har tarmen utvecklats fullt ut, och därför kan man stöda tarmutvecklingen med valet av foderråvara.

Men med tanke på broilerns korta uppfödningstid har levandevikten vid sju dagars ålder en mycket stor betydelse för den slutliga levandevikten. Denna tillväxt är nu möjlig att optimera, eftersom broilern kan få ett tillräckligt starkt skelett med hjälp av Hy-D -vitaminet.

Hy-D förbättrar absorberingen av kalcium och fosfor så att mineralerna används till bildningen av skelettet hos dunungar vars leverfunktion är outvecklad.

Fasutfodringen minskar också miljöbelastningen, eftersom ansamlingen av näringsämnen, främst kväve och fosfor, i gödseln sjunker då absorptionen från tarmen förbättras. Koccidiostatikan narasin som används i allfoder har ingen karenstid, men i praktiken måste man använda ett slutuppfödningsfoder utan koccidiostatika under minst 3 dygn.

De sista 3-5  dagarna före slakten ges fodret Broiler-Herkku 4 som saknar koccidiostatika. I detta skede har viktökningen redan sjunkit till mindre än 5 % av levandevikten.

Utöver de råvaror och näringsämnen man tillsatt fodren inverkar också processeringen i mycket hög grad på vilken effekt fodren får på produktionen. Foderraisios broilerfoder är expanderbehandlade.

Expanderbehandlingen garanterar en utmärkt konsistens, hygien och funktion i automater. Då expanderingen dessutom kombineras med en långtidsförbehandling, kan näringsämnena i fodret utnyttjas bättre och gör det möjligt att tillsätta spannmål med grov konsistens (strukturmald spannmål) och till och med hela kärnor. Fodrets grova konsistens aktiverar muskelmagen.

Fasutfodring med spannmålsfoder

Som första foder i spannmålsutfodring används allfoderprogrammets ettans foder under sex dagar. Efter detta väljer man antingen Tuhti-seriens eller Kunto-seriens tvåans foder, som ges tills fåglarna är 17 dagar gamla.

I Tuhti-serien är spannmålens andel av totala mängden foder omkring 25 procent. I Kunto-serien stannar spannmålsandelen vid omkring 20 procent. Spannmålsanvändningen är programmerad så att mängden koccidiostatika alltid är på rätt nivå.

Broileravelshönorna har eget foder

Broileravelshönorna har ett eget fodersortiment. Sortimentet beaktar det förändrade djurmaterialet och också de förändrade utfodringsmetoderna.

Då fodren sätts samman läggs tonvikten på avelshönornas hälsa och välmående, en hög avkastningsnivå, ett bra kläckningsresultat men framför allt gäller det att få fram livskraftiga avkommor.